Att vara vän även med flickor

I Sverige kan man vara vänner med både  killar och tjejer, precis som i TV-serien SKAM. Jag kan idag vara vän med det motsatta könet det vill säga tjejer.

Jag är uppväxt i Afghanistan och där är kulturen att vi inte umgås tjejer och killar.

De enda flickor och kvinnor jag möter är mina närmaste släktingar. I skolan är klasserna delade, tjejer går för sig och killar för sig. På fritiden umgås killar med killar och tjejer med tjejer. Äktenskap planerar föräldrarna vilka vi ungdomar ska gifta oss med.

När jag ser på SKAM kan jag lära mig hur tjejer och killar pratar med varandra och hur de umgås. De är lite grupperade, killarna är lite för sig själva och lika så tjejerna men de umgås ju också. Fortsätt läsa ”Att vara vän även med flickor”

Tiden förflyter men minnena är kvar….

När jag var liten då hade jag många kompisar och de var mina klasskamrater också. Alltid var vi tillsammans och hjälpte varandra, med läxor och annat. Det var en by som vi bodde i där alla mina kompisar hade tama djur. Ko, får, åsna och häst.

När alla djuren hade samlats på en plats blev det ett sånt kaos. Då kunde vi inte höra varandra och vi kunde inte göra någonting och sen satt vi och bara skrattade. Det var jätteroligt för oss och det såg jätteroligt ut. Den här tiden kände vi oss mycket glada med små lamm och små killingar. De var jättegulliga och de bräkte alltid  så mycket och sen när vi sov på natten då hörde vi deras ljud. Vi drömde även om dem. Vi lekte så mycket med killingarna och lammen och sen skulle jag gå hem men min mamma lät inte mig att gå in hemma. Först sa min mamma till mig:”du måste byta dina kläder” för att jag luktade som ett djur.

När våren kom blev det blidväder. Alla djuren födde ungar, bergen och träden blev gröna och det såg jätteskönt och fantastiskt ut. Vi hörde fåglarnas ljud. Vindens sus i träden lät konstigt och lite grann förfärligt och skrämmande. Vi var rädda för ljuden. Det var jätteskönt att vi låg på gröngräset och sen blev våra kläder gröna. Vi kände gräsdoften. Vi letade alltid efter fågelbon och vi störde fåglarna. Vi kände oss alltid glada.

Hoppet om livet

Det var länge sedan jag och mina kompisar passerade över en bro. Hux flux föll jag i älven, mina kompisar och några personer som samlades där sa till mig: “Vi kan inte hjälpa dig och vi kan inte rädda dig.” Och sen sa de till mig: “Du kommer att dö”. Slutligen struntade jag i dem och lyssnade inte på dem och sen fortsatte jag simningen “. Emellertid kunde jag inte simma men jag försökte”. Slutligen nådde jag stranden och räddade mig själv “. När jag kom upp från vattnet sa jag till dem: “Man måste försöka och försöka hela livet”. Att våga och försöka har drivit mig att göra nya saker i livet som har lett mig in på nya spännande vägar. Våga prova nya vägar i livet!